Botox
Hur funkar det?
Botulinum Toxin typ A är ett toxin som verkar genom att blockera frisättningen av acetylkolin så att den behandlade muskeln inte han dra ihop sig. Då muskeln slappnar av slätar huden ut sig och rynkor minskas eller försvinner helt. Detta gäller s.k. dynamiska rynkor. Vid statiska rynkor där huden omvandlats till mer permanenta veck kan man behöva en kompletterande behandling med så kallade filler (hyaluronsyra) för ett optimalt resultat. Effekten av toxinet avtar successivt och sitter i max 4 månader. Muskler som behandlats återfår efter denna period samma muskelfunktion som den hade innan. I sällsynta fall kan kroppen utveckla antikroppar som blockerar toxinet, då kan det krävas större doser än tidigare för att uppnå samma resultat. Vi överskrider dock aldrig maxdoseringen av substansen.
Upprepade behandlingar kan förebygga uppkomst av statiska rynkor p.g.a. att man just varit ”rynkfri”. Ett gott resultat vid botox-behandling gör att du ser yngre och fräschare ut samt ger dig ett balanserat ansikte och en slätare hud.
Med botox kan man behandla:
Upprepad användning har inga kända sidoeffekter.
Före botox:
Efter botox:
Eventuell korrigering skall ske mellan 7-14 dagar efter den utförda behandlingen och då används en halv dos av den mängd som först injicerades. Ny behandling med full dos sker tidigast 12 veckor efter den senaste injektionen.
Finns det biverkningar?
I likhet med andra läkemedel kan även injektion med Botulinum Toxin typ A ge biverkningar hos vissa personer. Eventuella biverkningar sker oftast under de första dagarna efter behandlingen och är övergående. Eftersom en nål används vid injektionen kan det förekomma blod från injektionsstället. Vid alla typer av injektioner kan själva sticket ge smärta och en brännande eller stickande känsla, svullnad och/eller blåmärken.
Då muskler slappnar av kan man drabbas av övergående huvudvärk, men oftast upplevt det motsatta om man sedan tidigare lider av t.ex. spänningshuvudvärk. Biverkningar som beror på spridning av toxin från administrationsstället är mycket sällsynta men kan förekomma. Symtomen kan vara hängande ögonlock, domning, sänkt panna, huvudvärk, illamående eller muskelsvaghet. Om du skulle bli drabbad av svälj-, tal- eller andningssvårigheter (eller på annat sätt uppleva muskelsvaghet), se tecken på infektion eller drabbas av en allergisk reaktion; kontakta din behandlande läkare.
Botulinum Toxin typ A är ett toxin som verkar genom att blockera frisättningen av acetylkolin så att den behandlade muskeln inte han dra ihop sig. Då muskeln slappnar av slätar huden ut sig och rynkor minskas eller försvinner helt. Detta gäller s.k. dynamiska rynkor. Vid statiska rynkor där huden omvandlats till mer permanenta veck kan man behöva en kompletterande behandling med så kallade filler (hyaluronsyra) för ett optimalt resultat. Effekten av toxinet avtar successivt och sitter i max 4 månader. Muskler som behandlats återfår efter denna period samma muskelfunktion som den hade innan. I sällsynta fall kan kroppen utveckla antikroppar som blockerar toxinet, då kan det krävas större doser än tidigare för att uppnå samma resultat. Vi överskrider dock aldrig maxdoseringen av substansen.
Upprepade behandlingar kan förebygga uppkomst av statiska rynkor p.g.a. att man just varit ”rynkfri”. Ett gott resultat vid botox-behandling gör att du ser yngre och fräschare ut samt ger dig ett balanserat ansikte och en slätare hud.
Med botox kan man behandla:
- Olika typer av rynkor/områden som t.ex. arga rynkan (Glabella), små rynkor kring ögonen (Kråksparkar), längsgående linjer i pannan (Frontalis), rökrynkor och sura mungipor.
- Olika typer av lyft för att t.ex. öppna upp blicken och forma ögonbrynet samt läpparna.
- Svett i hand eller armhåla (hyperhidros), spänningshuvudvärk/migrän och tandgnissling (bruxism) samt vid en mängd andra medicinska diagnoser.
Upprepad användning har inga kända sidoeffekter.
Före botox:
- Du skall vara frisk. Absoluta kontraindikationer är sväljsvårigheter, s.k. aspirationspneumoni och muskel- eller nervsjukdomar som t.ex. ALS och Lambert-Eaton syndrom.
- Du får inte vara gravid eller amma.
- Du ska helst inte vara över 65 år (diskutera gärna med behandlande läkare).
- Du får inte behandlats med Botulinum Toxin typ A de senaste 3 månaderna.
- Du skall ej behandlas om du är allergisk mot Botulinum Toxin typ A eller mot protein i komjölk.
Efter botox:
- Gnugga eller massera ej de behandlade områdena under de kommande två dygnen.
- Var försiktig när du tvättar ansiktet, speciellt på kvällen efter behandlingen.
- Undvik ansträngande fysisk aktivitet den dag du utfört behandlingen.
- Gå helst inte och lägg dig inom 3-4 timmar efter behandlingen. Detta för att undvika att ligga på ansiktet de första timmarna.
- Effekten av Botulinum Toxin typ A syns efter ca 1 vecka och uppnår maximal effekt efter ca 5-6 veckor. Effekten varar sedan i ca 4 månader.
Eventuell korrigering skall ske mellan 7-14 dagar efter den utförda behandlingen och då används en halv dos av den mängd som först injicerades. Ny behandling med full dos sker tidigast 12 veckor efter den senaste injektionen.
Finns det biverkningar?
I likhet med andra läkemedel kan även injektion med Botulinum Toxin typ A ge biverkningar hos vissa personer. Eventuella biverkningar sker oftast under de första dagarna efter behandlingen och är övergående. Eftersom en nål används vid injektionen kan det förekomma blod från injektionsstället. Vid alla typer av injektioner kan själva sticket ge smärta och en brännande eller stickande känsla, svullnad och/eller blåmärken.
Då muskler slappnar av kan man drabbas av övergående huvudvärk, men oftast upplevt det motsatta om man sedan tidigare lider av t.ex. spänningshuvudvärk. Biverkningar som beror på spridning av toxin från administrationsstället är mycket sällsynta men kan förekomma. Symtomen kan vara hängande ögonlock, domning, sänkt panna, huvudvärk, illamående eller muskelsvaghet. Om du skulle bli drabbad av svälj-, tal- eller andningssvårigheter (eller på annat sätt uppleva muskelsvaghet), se tecken på infektion eller drabbas av en allergisk reaktion; kontakta din behandlande läkare.
